Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förståelsen för varför vissa människor känner sig mer motiverade till att behålla ett hälsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor där tre av dem hade en Fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjälp av en intervjuguide som baserades på teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna inställningen och omgivningen är tre bakomliggande påverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Att fysisk aktivitet har en mängd positiva effekter på människors hälsa och välmående är väl känt i dagens samhälle. För barns utvecklingsprocess, både motoriskt, socialt och personligt är det viktigt att vara Fysiskt aktiv. Syftet med studien var att dokumentera fysiska aktivitetsvanor efter skoltid hos Östersunds kommuns 7:e och 9:e  klassare. Studien utfördes via enkäter där 382st elever medverkade under lektionstid under vårterminen 2013. Majoriteten av eleverna ansåg att det var viktigt att vara Fysiskt aktiv efter skoltid.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en halvdags Fysiskt aktiv teambuildingaktivitet påverkade ett arbetsteam.1. Kan effektiviteten och samarbetet hos ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?2. Kan den upplevda känslan av krav och kontroll förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?3. Kan kommunikationen inom ett team förbättras av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?4. Kan konflikterna hos ett team minska av en fysiskt aktiv teambuilding-aktivitet?Metod Denna studie var en kvantitativ interventionsstudie där både interventions- och kontrollgruppen fick fylla i enkäter med två veckors mellanrum. Deltagarna var från två säljföretag i Stockholmsområdet. Interventionsgruppen bestod av 17 personer och kontrollgruppen av sex. Interventionen som genomfördes var en Fysiskt aktiv sådan som pågick under en eftermiddag. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor (ålder, kön, tid på företaget, osv.) och frågor om hur de tillfrågade upplevde kommunikationen, konflikterna, samarbetet, effektiviteten och krav respektive kontroll i sin arbetsgrupp.

Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna -genomfördes på elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkätstudie genomfördes för att få fram svar på frågor som varför ungdomarna är Fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara Fysiskt aktiv i någon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser på sin hälsa. Resultatet visade att två tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer Fysiskt aktiva på sin fritid.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att försöka se varför vissa skolungdomar väljer att vara Fysiskt aktiva även på fritiden.Frågeställningar: ? Hur ser träningsvanorna ut för skolungdomar på högstadiet?? Vad kan motivera skolungdomar att vara Fysiskt aktiva på sin fritid?? Finns det några samband mellan hur skolungdomar tränar på sin fritid och vem/vad som gjorde att de började träna?MetodUndersökningen är av kvantitativ art i form av enkätundersökning. 130 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet har deltagit i undersökningen. Alla elever är från årskurs 6-8, 53 tjejer och 77 killar totalt. Slutna frågor användes för att ta reda på elevernas träningsvanor och eventuella motivationsfaktorer till fysisk aktivitet.ResultatResultat i studien visar på att eleverna på de två skolorna har ganska goda träningsvanor, innebärande att den totala siffra Fysiskt aktiva elever på fritiden var större än den inaktiva.

Syftet med studien är att studera förhållandet mellan fysisk aktivitet på arbete och fritid. En tvärsnittsstudie genomfördes för att jämföra personer med ett mer Fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mäta den fysiska aktivitetsnivån. Mätningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

Bakgrund; antalet äldre i Sverige ökar och får en högre medellivslängd. En viktig förutsätt-ning för att bevara sin hälsa är att kunna röra på sig och att vara Fysiskt aktiv. Distriktsskö-terskans förmåga att anpassa information, modeller och strategier till individens nivå och livs-värld har en avgörande betydelse för vårdarbetet.Syfte; syftet med arbetet var att identifiera faktorer som kan motivera den äldre människan till att vara Fysiskt aktiv.Metod; en empirisk enkätstudie genomfördes på en motionsanläggning i en medelstor stad i västra Sverige. Studien riktade sig mot äldre personer fyllda 65 år och deltagandet var frivil-ligt. Enkäter placerades ut i styrketräningslokal och i badhus under fyra veckor.

Vi människor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebär en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar samt övervikt. Detta har också bidragit till att fysisk inaktivitet idag räknas som den fjärde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan så är skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hälsan inte ska försämras. Syftet med denna konsumtionsuppsats är att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolåldern och ett fortsatt Fysiskt aktivt liv. Vi kommer även att belysa om en rad övriga faktorer påverkar om individen blir fortsatt Fysiskt aktiv.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.Frågeställningar:? Hur ser attityderna till Fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget?? Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär.

Att vara Fysiskt aktiv främjar hälsan på många sätt. Fysisk aktivitet förebygger förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar samt andra viktiga folksjukdomar. Fysisk aktivitet är starkt kopplat till lägre dödlighet, därav är det av stort intresse att vara Fysiskt aktiv. Studiens syfte var att undersöka hälsoeffekterna av en 4-veckors högintensiv träningsintervention samt belysa dess genomförbarhet. Träningsinterventionen genomfördes på fysisk inaktiva individer.

BAKGRUND: Datoranvändningen i samhället ökar och det har visats att datoranvändning är associerat med självupplevda ryggbesvär hos skolelever Författare till tidigare studier har efterfrågat forskning på hållningens samt datoranvändningens effekter på muskuloskeletala besvär. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad i hållning samt upplevda besvär mellan fysiskt inaktiva unga män med hög datakonsumtion och Fysiskt aktiva unga män med låg datakonsumtion i årskurs tre på gymnasiet. METOD: Tjugo unga män rekryterades till en Fysiskt aktiv respektive inaktiv grupp. Undersökningen genomfördes med hjälp av Bunkans hållningsstatus i stående samt ett frågeformulär om besvär från rörelseorganen. RESULTAT: Den aktiva gruppen hade mer tillfredsställande hållning än den inaktiva gruppen.

Tidigare forskning har visat på att dagens barn och unga under de senaste årtiondena tenderat att bli alltmer inaktiva. Vilket kan komma att få negativa konsekvenser för individens hälsa, samhället och skolan. Inom skolans verksamhet finns stora möjligheter för att främja och ge individen insikt i ett preventivt hälsoarbete.I studien ingick 47 stycken elever, två skolledare och två klasslärare. Studiens huvudsyfte var att jämföra skolbarn i 10-11 års ålders fysiska aktivitetsvanor i förhållande till aktuella riktvärden på en stadsskola och en landsbygdsskola. Ett delsyfte var att belysa skolledare och ansvarig klasslärares möjligheter till att organisera en mer Fysiskt aktiv skoldag.Som metod i den kvantitativa studien för att kartlägga barnens fysiska aktivitetsvanor användes stegräknare som registrerade antalet steg barnen tog under en skoldag.

Fysisk aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En Fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett Fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.

Fysisk aktivitet har många hälsofrämjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda på vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar främst vuxna även om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En Fysiskt aktiv livsstil i unga år kan ge förutsättningar för ett Fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka åtgärder för att öka den fysiska aktivitetsnivån som ingick i interventionsstudier gjorda på barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken påverkades av dessa interventioner.

Fysisk aktivitet har en positiv effekt på stressnivån för att den är belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan på organismen, både psykiskt och fysiskt. I en enkätundersökning på en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 män från olika program och kurser. Enkäten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivåer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stämningslägen och den tredje om fritidsaktiviteter.